Lugnar Nerverna
Så.. jag försöker dränka borrljuden som nu har övergått till ett ännu mer orytmiskt: "br---br---br-r---br---br-r-r---br"
Grönska is the shit.
Låt det bli känt att jag gillar färg. Och det gör naturen med.
Jag älskar även regn och dagg, därför är jag en sucker för den här typen av syner.
Lila, allvarligt.. vad kan slå LILA??
Jag fick ett oväntat och oönskat besök som senare, ganska bryskt, blev ivägsjasat.
...fin va?
Kolla in vilka tjusiga Krusbär!
Denna vackra blomma kanske ser blå ut nu, men den har i verkligheten en mustigt vacker Lila färg.
( min mobilkamera är bra på många sätt, men att återge färger i all deras prakt, är tyvärr inte dess starkaste sida.)
Närbild.
Så kitschig att det nästan borde vara kriminellt, och ändå så imponerande vackert.
Jag älskar det.
Den här typen av överdådigt puffiga rosor hade jag väldigt svårt för som barn.
Jag hann inte njuta länge av färgprakten innan jag nästan klev på nästa snigel...
...dock snäppet mindre söt.. och något mer lik en bajskorv.
En mumla är icke att förakta. Jag är svag för humlor, de ser så mysiga ut att jag blir tårögd.
(som även var min barndoms favoritblomma, tillsammans med stymorsviol..nu vet du det.)
Lite tjusiga och omogna vinbär som på klassiskt tonårsmanér vägrade att göra som jag ville
och vajjade istället frenetiskt med de lätta brisarna.
Kolla in denna charmanta kreativitet!
jag bubblade av förtjusning när jag fotade detta arrangemang.
Här har vi inte bara en egenkonstruerad damm, utav även en ornamentalisk midsommarstång!
Närbild. Med vad som en gång antagligen var en Svensk flagga i topp.
sött va? Jag älskar när folk engagerar sig sådär och pyntar och har sig.
Igen, Rosa och Grönt. Det är bara att respektera vår Punkigt lagda natur.
Vacker blomma, vacker färg... åh vad det vore läckert att ha den här färgen på håret.
Fler droppar. *jag kunde inte låta bli, det är så himla fint.*
På vägen därifrån.
med Debussys toner som lent glider genom högtalarna, och jag fokuserar bäst jag kan på gårdagens otippade kolonilottspromenad.
(Här kan ni som varken är intresserade av små förtjusande promenadupptäkter, kolonilotter, insikter i miniformat - ja, insikter, inte insekter- sluta läsa och hoppa över till ett senare inlägg som kanske eventuellt mot all förmoden, skulle kunna underhålla er en smula.)
Jag hade följt min sambo till tunnelbanan, planerade att sedan ta mig till ica... som kl 08:00 dagen efter midsommar givetvis inte var öppen... varvid jag valde att ta en promenad, vilket ju nästan alltid är att rekommendera, förutsatt att omständigheterna är iallafall relativt gynnsamma.
Så, jag traskar iväg på en stig som jag inte har utforskat tidigare där stöter jag på följande skylt:
(Här kan ni som varken är intresserade av små förtjusande promenadupptäkter, kolonilotter, insikter i miniformat - ja, insikter, inte insekter- sluta läsa och hoppa över till ett senare inlägg som kanske eventuellt mot all förmoden, skulle kunna underhålla er en smula.)
Jag hade följt min sambo till tunnelbanan, planerade att sedan ta mig till ica... som kl 08:00 dagen efter midsommar givetvis inte var öppen... varvid jag valde att ta en promenad, vilket ju nästan alltid är att rekommendera, förutsatt att omständigheterna är iallafall relativt gynnsamma.
Så, jag traskar iväg på en stig som jag inte har utforskat tidigare där stöter jag på följande skylt:
Jag hann tänka något om hur typiskt det var med människor som ska märka ut att just den här delen av jorden minsann är min, och den får ingen annan andas på, tills jag läste följande rad: "Du är välkommen att promenera igenom vårt område och njuta av odlingsprakten..." jag blev bannemig snudd på tårögd och bestämde mig omgående för att ta en promenad i njutningens tecken.
Sagt och gjort.
Luften var fortfarande fräsch och oförstörd då alla stockholmare förutom vi hade tagit sig ut till sin landställen istället för att köa omkring på gatorna. Och vädret var precis perfekt.
Sagt och gjort.
Luften var fortfarande fräsch och oförstörd då alla stockholmare förutom vi hade tagit sig ut till sin landställen istället för att köa omkring på gatorna. Och vädret var precis perfekt.
Låt det bli känt att jag gillar färg. Och det gör naturen med.
Jag älskar även regn och dagg, därför är jag en sucker för den här typen av syner.
Lila, allvarligt.. vad kan slå LILA??
Jag fick ett oväntat och oönskat besök som senare, ganska bryskt, blev ivägsjasat.
Ni vet de där alla "färgreglerna"...som att blått inte funkar med svart, rosa och rött funkar inte med grönt,
och rosa kombinerat med rött är närmast straffbart
För att inte tala om den veritabla visuella katastrof som måste inträda om man kombinerar rosa, rött OCH grönt... men ...här funkar det ju? och om det funkar där, varför skulle det då inte funka överallt annars?
Hur hjärntvättade är vi egentligen?
och rosa kombinerat med rött är närmast straffbart
För att inte tala om den veritabla visuella katastrof som måste inträda om man kombinerar rosa, rött OCH grönt... men ...här funkar det ju? och om det funkar där, varför skulle det då inte funka överallt annars?
Hur hjärntvättade är vi egentligen?
...fin va?
Kolla in vilka tjusiga Krusbär!
..det är ju en utav de meningar som jag som cynisk och livstrött 16åring aldrig någonsin skulle kunna föreställa mig att jag skulle skriva inför en hel offentlighet.
Jag var så pass olycklig att det inte fanns tillstymmelsen av chans till att uppskatta det.
Jag är glad att jag kan det nu.. och jag tycker lite synd om de som har svårt att få njutning av att uppleva allt det fantastiska som naturen har att erbjuda i form av dofter, färger, och smaker.
Jag var så pass olycklig att det inte fanns tillstymmelsen av chans till att uppskatta det.
Jag är glad att jag kan det nu.. och jag tycker lite synd om de som har svårt att få njutning av att uppleva allt det fantastiska som naturen har att erbjuda i form av dofter, färger, och smaker.
Denna vackra blomma kanske ser blå ut nu, men den har i verkligheten en mustigt vacker Lila färg.
( min mobilkamera är bra på många sätt, men att återge färger i all deras prakt, är tyvärr inte dess starkaste sida.)
Närbild.
Så kitschig att det nästan borde vara kriminellt, och ändå så imponerande vackert.
Jag älskar det.
Den här typen av överdådigt puffiga rosor hade jag väldigt svårt för som barn.
Jag associerade dem till sträva "mormorsväskor", till det grova, broderade tyget på dessa mormödrars soffklädsel med matchande soffkuddar.
Tunga gardiner för de stora fönstren, trasiga telefoner, smuliga kakor, och ett enormt socialt avstånd, mellan den som bara levt i några år, och den som lägger ifrån sig framtiden för det förflutna.
Nu kan jag tack och lov uppskatta dem för deras ljuvlighet.
Tunga gardiner för de stora fönstren, trasiga telefoner, smuliga kakor, och ett enormt socialt avstånd, mellan den som bara levt i några år, och den som lägger ifrån sig framtiden för det förflutna.
Nu kan jag tack och lov uppskatta dem för deras ljuvlighet.
Här kan du se... hundstallet...tror jag att det är.
Jag har ofta planerat att ta mig dit, och signa upp mig som volontär, och promenera hundar i timtal.
Jag har ofta planerat att ta mig dit, och signa upp mig som volontär, och promenera hundar i timtal.
Jag såg en söt liten snigel som jag aktade mig för att trampa på.
Det hade regnat under natten.
Det hade regnat under natten.
Jag hann inte njuta länge av färgprakten innan jag nästan klev på nästa snigel...
...dock snäppet mindre söt.. och något mer lik en bajskorv.
En mumla är icke att förakta. Jag är svag för humlor, de ser så mysiga ut att jag blir tårögd.
Jag gillar den här typen av syn; kaxiga blommor som tränger fram mellan / från gatstenar/asfalt o.dyl.
Och här har vi förutom de klassiska maskrosbladen, lite gräs och söta förgätmigej.(som även var min barndoms favoritblomma, tillsammans med stymorsviol..nu vet du det.)
Lite tjusiga och omogna vinbär som på klassiskt tonårsmanér vägrade att göra som jag ville
och vajjade istället frenetiskt med de lätta brisarna.
Kolla in denna charmanta kreativitet!
jag bubblade av förtjusning när jag fotade detta arrangemang.
Här har vi inte bara en egenkonstruerad damm, utav även en ornamentalisk midsommarstång!
Närbild. Med vad som en gång antagligen var en Svensk flagga i topp.
sött va? Jag älskar när folk engagerar sig sådär och pyntar och har sig.
Igen, Rosa och Grönt. Det är bara att respektera vår Punkigt lagda natur.
Vacker blomma, vacker färg... åh vad det vore läckert att ha den här färgen på håret.
Fler droppar. *jag kunde inte låta bli, det är så himla fint.*
På vägen därifrån.
Det började äntligen regna, och jag hade inte medtagit något paraply.
Så jag tassade in under en icke ont anande port för att fumlande pressa ner mina bizarrt dyra hörlurar
( en present från min pojkvän.. man kan säga att jag "ärvde" dem av honom.)
De är, i motsats till mig, mycket känsliga för regn.
Jag skulle kunna stå i regnet i timmar.
Det är så förlösande på så många sätt, och jag inbillar mig att det stärker dofterna omkring mig, allt känns renare, och ljudet är milt sövande. Jag blir, på riktigt, yppfylld av ett litet lyckorus när det börjar regna.
Jag har ordet regnskrivet på min hud för all framtid på ett språk som inte är svenska.
Jag kommer nog att samla på mig det ordet från fler språk inom en okänd framtid.
Så jag tassade in under en icke ont anande port för att fumlande pressa ner mina bizarrt dyra hörlurar
( en present från min pojkvän.. man kan säga att jag "ärvde" dem av honom.)
De är, i motsats till mig, mycket känsliga för regn.
Jag skulle kunna stå i regnet i timmar.
Det är så förlösande på så många sätt, och jag inbillar mig att det stärker dofterna omkring mig, allt känns renare, och ljudet är milt sövande. Jag blir, på riktigt, yppfylld av ett litet lyckorus när det börjar regna.
Jag har ordet regnskrivet på min hud för all framtid på ett språk som inte är svenska.
Jag kommer nog att samla på mig det ordet från fler språk inom en okänd framtid.
Min stjärnbeströdda plånbok var ovanligt välfylld... givetvis var det ett mycket flyktigt besök av sedlarna.
Kommentarer
Trackback
