Kära läsare som eventuellt klickar sig hit i hopp om att läsa ngt nytt...

Det har varit tyst här ett tag, vilket beror på en oväntat lång sjukhusvistelse.

(okej, det rör sig bara om en vecka, ungefär, men, bannemig, i ett rum där det var ens rumskamrat som hade den fantastiska utsikten, och jag som hade den vita väggen som utsikt, där den psykiskt sjuka kvinnan som inte hade toalett på rummet, ibland tassade in i entusiastisk tro på att vi var toaletten, där gick tiden lite långsammare än i resten av landet.)

Vad har jag lärt mig av min sjukhusvistelse?
1. När läkare säger: "Nej, det gör inte ont." så har de oftast fel.  ...mycket fel.
2. Jag är inte i närheten av tapper när jag ligger på sjukhus, inte någonstans.
3. För mycket morfin gör en illamående.
4. Min sambo är den bästa i hela världen.

Jag dokumenterade min vistelse med att fotografera allt från nålarna som peroforerade mina båda armveck, och handryggar, till dränagets ingång, med sin lilla blå kirurgtråd, men jag förmodar att det skulle vara med tveksamhet som ni skulle skulle ta den visuella informationen till vara.

Puss och kram.

...


+=

...jag uppdaterar lite mer verbalt... om en stund... kanske.

RSS 2.0